Det är en ruggig kväll ikväll. Jag ser ut över frostskogen, ser lampor som speglar sig i mörkersjön. Jag är inomhus men fryser ändå. Kallt, det är så kallt. Jag blundar och fryser och tänker på tider som inte längre finns, tider jag inte längre är säker på har funnits. Jag vill vara liten igen. Jag vill vara liten och samla på tröstestenar och himmelslöv, fantisera ihop sagor om snälla troll och vackra änglar. Och enhörningar, bländande vita med ljusblå blommor i sina långa manar. Jag vill åter känna doften av trygghetshemmet, känna mammahandens trösteklapp och vara liten som en boll i knäet. Åka i baksätet på bilen och lyssna på vuxnas trygga mummel, titta på fjärilarnas sommardans utanför. Jag vill leka med lillebror på farmor och farfars strand, knacka på skafferiet för att se om geléhallonen är hemma. Dricka farmors hemmagjorda saft från kannan med de blå blommorna på och äta ischokladglass med strössel i speciella bägare. Följa med farfar upp på vinden, så varm att det knappt går att andas men så spännande att man inte kan motstå. Jag vill åka skrinda efter gräsklipparen, pulka efter snöskotern eller stå i skopan på pappas gigantiska maskiner. Jag vill leka med ponnysar i gräset, andas in dofter av barndom och oskuldsfullhet och frihet. Jag vill vara liten, könlös, fjäderlätt. jag vill vara fri från bekymmer och utan rädsla för stor för att besegra. Jag vill vara befriad från skulder för tunga att bära, jag vill att ni alla mår bra.

Jag klöser, vrider, slår. Vill få bort tiden som gått. Drömmer fortfarande om ljummet blod som färgar himlen röd. Befrielse. Lättnad. Drömmer om draken som jagar mig, ångest och oro. Vill skära bort det onda, vill skära bort tiden. Vill få bort den överflödiga kroppen, det som gjort mig för stor för att vara liten. För stor för knäet, fet och äcklig. Men jag är en duktig flicka. Jag gör inget. Får inte. Det hjälper inte. Inte tänka. Farmorsängeln och mormorsängeln vakar bakom min rygg, uttalar ord som ingen kan höra. Jag får inte, säger dom. Istället andas jag och tänker på tider jag minns men inte vet om dom funnits. Försiktigt, så dom inte skadas, viker jag ihop dom. Minnena, tiderna. Placerar dom varsamt någonstans långt bak, någon stans dit ingen kan nå. Är en duktig flicka. Andas och tänker på annat.