Jag sitter och stirrar. Egentligen är jag för trött. Jag har ont i kroppen. Huvudet laggar. Axlarna värker. Och jag fryser. Men jag har ingen ro. Trots att jag är för trött för att tänka snurrar tankarna i huvudet. Dom retas med mig. Visar att dom finns där men låter mig inte greppa dom, låter mig inte få tänka klart en enda tanke fullt ut.

Ibland blir saker konstiga. Inte alls som det var tänkt. Jag har skapat många dumma saker och jag vet om det. Det var aldrig min mening. Ibland känns det som att det kommer ivägen på ett sätt som det inte borde. Så där så det känns lite väl oförtjänt på något sätt. Men jag vet också med mig hur bra jag själv är på att vända och vrida på saker. Hur osäker jag själv är en stor del av tiden. Jag vet om att jag själv kan tända på alla cylindrar och några till pga minsta lilla skitsak som jag sedan ångrar och knappt förstår ens själv varför jag såg som något hot.

Jag vet att jag är den värsta av dom värsta.

Har varit borta några dagar. Det har varit skönt att få vara ensam så mycket, utan att behöva göra vissa saker och utan att känna mig dålig för att jag inte orkar. Jag har fått en hel del pluggat, som ingick i planen. Det är tragiskt men jag har ingen studiero här hemma, och att åka och sätta mig på exempelvis biblioteket är inget alternativ pga hundarna. Så det var bra. Fick sett lite till av Malmö med. Det blåser där. Mer än i Göteborg. Jag är inte så förtjust i blåst.

Råkade fylla år med. Jag ville inte göra någonting av det i år. Jag är för trött och känner mig dålig och helt enkelt inte värd det. Jag orkar inte. Jag orkar ingenting. Men jag fick i present att se New Model Army. Det var lite skoj och en kul överraskning ändå. Jag förstod inte vad som var på G förrän jag var på plats och klurat lite. Jag lyssnade på dom för sisådär 10 år sedan, och bara att höra hans röst var nostalgi. Dagen efter träffade jag två jättetrevliga tjejer som var snälla och pratade med mig hela kvällen. Det gjorde mig glad. Jag brukar tycka att jag känner direkt om jag tycker om en person, och dessa två tyckte jag bra om. Till skillnad från många andra med betydligt mer negativ eller nollad utstrålning. Men det var både lite ansträngade och lite läskigt att sitta och prata med två främmande på det viset, det har nog inte hänt att jag gjort det förut. Inte på samma sätt. När jag väl skulle sova var jag så full av intryck att hjärnan gick på högvarv och sömn var bara att ge upp.

Nu är jag hemma igen. Trött som alltid. Allt känns som jobbigt nu för tiden. När jag gnäller över hur trött jag är vet jag att folk har svårt att förstå. Jag vill mest vara ensam och ligga ner och inte röra mig ur fläcken. Posten ligger orörd i en hög. Jag borde logga in på olika saker på internet men bara tanken på att behöva skriva in ett användarnamn och ett lösenord känns som ett för stort hinder för mig. Bara dom sidor som ligger sparade med både direktlänk och sparat lösenord blir besökta lite förstrött och utan någon entusiasm över huvud taget. Så har jag det nu. Varje dag. Och folk tycker att jag "ju alltid är trött". Ja... Jag är ju det.. Jag önskar så att jag inte var det men jag är verkligen det. Rakt igenom jättetrött.

Många ord utan innebörd idag. Ett sånt här inlägg jag kommer radera i framtiden för det säger ingenting. Ingenting vettigt.

Men det motsvarar ganska bra hur jag känner.
Ingenting vettigt.