Grattis Norge
Jag trodde väl aldrig att jag skulle skriva ett inlägg om eurovision songcontest, men eftersom jag är oförmögen att samla tankarna på det minsta djupare plan så gör jag det ändå.
Jag brukar kika på finalen om jag har möjlighet. Det är onekligen inte musik som jag själv skulle köpa och ha hemma i hyllan, men av någon anledning har jag alltid uppskattat musik oavsett vilken genre. När vi var små fick vi ibland ha musik på på gymnastiklektionen i skolan och jag påverkades alltid väldigt mycket av detta. Jag fick energi. Jag blev glad. Jag orkade mer. Oavsett vad det var som strömmade ur högtalarna. Det sitter fortfarande i och jag kan finna bra saker även i väldigt dålig musik. En ljudslinga, en basgång, någon som verkligen kan sjunga osv.
Hur som helst. Norge vann. Jag hade inte hört några låtar tidigare så alla låtar var lika nya för mig, och när jag hörde Norges låt förstod jag inte riktigt vad det var som var så speciellt med den. Däremot imponerades jag över att killen faktiskt hade skrivit både text och musik själv. Och gick och vann. Med rekordmånga röster. Över alla gamla schlagerrävar och allt vad som nu är involverade i tillkomsten av övriga låtar. Imponerande ju.
Estland. Fiiint.
Ryssland. Något med refrängen är det som tilltalar mig. Och lite mer mot slutet.
Filmen som visades i bakgrunden när hon uppträdde var dock
lite speciellt.. Minst sagt.. Heh.
Jag brukar kika på finalen om jag har möjlighet. Det är onekligen inte musik som jag själv skulle köpa och ha hemma i hyllan, men av någon anledning har jag alltid uppskattat musik oavsett vilken genre. När vi var små fick vi ibland ha musik på på gymnastiklektionen i skolan och jag påverkades alltid väldigt mycket av detta. Jag fick energi. Jag blev glad. Jag orkade mer. Oavsett vad det var som strömmade ur högtalarna. Det sitter fortfarande i och jag kan finna bra saker även i väldigt dålig musik. En ljudslinga, en basgång, någon som verkligen kan sjunga osv.
Hur som helst. Norge vann. Jag hade inte hört några låtar tidigare så alla låtar var lika nya för mig, och när jag hörde Norges låt förstod jag inte riktigt vad det var som var så speciellt med den. Däremot imponerades jag över att killen faktiskt hade skrivit både text och musik själv. Och gick och vann. Med rekordmånga röster. Över alla gamla schlagerrävar och allt vad som nu är involverade i tillkomsten av övriga låtar. Imponerande ju.
Och när man hört den några gånger, visst svänger det. Och man hör att han kan sjunga när han tar i. Plus att jag gillar texten, den är fin. Efter att ha läst lite i forum där jag vanligtvis hänger så blir tydligen många lite till sig i trasorna av stackarn som sjunger med. Det förstod jag inte heller. Han är inte särskilt snygg i mina ögon. Men någon viss utstrålning har han ändå. Kanske är det den genuina glädjen som skiner igenom när han sjunger? Jag vet inte. Men lite glad blir jag ändå allt.
För övrigt är det nog tur att det inte är jag som bestämmer vem som vinner. Jag hade kunnat rösta på Tyskland (vad i hela friden tänkte dom när dom tog en sliskig karl, satte på honom en uppknäppt skjorta och.. glittriga silverbyxor!?) bara för att Dita von Teese var med. Men mina favoriter var ändå Estland och Ryssland.
För övrigt är det nog tur att det inte är jag som bestämmer vem som vinner. Jag hade kunnat rösta på Tyskland (vad i hela friden tänkte dom när dom tog en sliskig karl, satte på honom en uppknäppt skjorta och.. glittriga silverbyxor!?) bara för att Dita von Teese var med. Men mina favoriter var ändå Estland och Ryssland.
Estland. Fiiint.
Ryssland. Något med refrängen är det som tilltalar mig. Och lite mer mot slutet.
Filmen som visades i bakgrunden när hon uppträdde var dock
lite speciellt.. Minst sagt.. Heh.
Japp, där var mitt inslag i schlagerdebatten som säkert förekommer men som jag missar helt eftersom jag sällan läser dagstidningar. Nu ska jag tina köttbullar och gå och träna Cerberus i slottskogen så småningom.
Kommentarer
Trackback
